Flytande kväve (LN2) spelar en viktig roll inom assisterad reproduktionsteknik, som det självklara kryogena medlet för att lagra värdefulla biologiska material, såsom ägg, spermier och embryon. LN2 erbjuder extremt låga temperaturer och förmågan att bibehålla cellulär integritet, vilket säkerställer långsiktig bevaring av dessa känsliga prover. Hantering av LN2 innebär dock unika utmaningar på grund av dess extremt kalla temperatur, snabba expansionshastighet och de potentiella riskerna i samband med syreförträngning. Följ med oss när vi fördjupar oss i de viktiga säkerhetsåtgärder och bästa praxis som krävs för att upprätthålla en säker och effektiv kryokonserveringsmiljö, skydda personal och framtiden för fertilitetsbehandlingar.
Haier Biomedical flytande kvävelagringslösning
Minimering av risker vid drift av ett kryogent rum
Det finns olika risker förknippade med hantering av LN2, inklusive explosion, kvävning och kryogena brännskador. Eftersom volymutvidgningsförhållandet för LN2 är cirka 1:700 – vilket innebär att 1 liter LN2 förångas och producerar cirka 700 liter kvävgas – måste stor försiktighet iakttas vid hantering av glasflaskor; en kvävbubbla kan krossa glaset och skapa skärvor som kan orsaka skador. Dessutom har LN2 en ångdensitet på cirka 0,97, vilket innebär att den är mindre dens än luft och kommer att samlas vid marknivå när temperaturen är mycket låg. Denna ansamling utgör en kvävningsrisk i trånga utrymmen och minskar syrehalten i luften. Kvävningsriskerna förvärras ytterligare av den snabba frisättningen av LN2 som skapar ångmoln. Exponering för denna intensivt kalla ånga, särskilt på huden eller i ögonen – även kortvarigt – kan leda till köldskador, frostskador, vävnadsskador eller till och med permanenta ögonskador.
Bästa praxis
Varje fertilitetsklinik bör genomföra en intern riskbedömning avseende driften av sitt kryogena rum. Råd om hur man utför dessa bedömningar kan erhållas i publikationerna om förfaranden (Codes of Practice, CP) från British Compressed Gases Association.1 I synnerhet är CP36 användbar för att ge råd om lagring av kryogena gaser på plats, och CP45 ger vägledning om utformningen av ett kryogent förvaringsrum.[2,3]
NR 1-layout
Ett kryogent rums ideala plats är en plats där det är bäst att komma åt. Noggrant övervägande av placeringen av LN2-lagringsbehållaren krävs, eftersom den kommer att behöva fyllas via ett trycksatt kärl. Helst bör kärlet för flytande kväve placeras utanför provlagringsrummet, i ett område som är välventilerat och säkert. För större lagringslösningar är kärlet ofta anslutet direkt till lagringskärlet via en kryogen överföringsslang. Om byggnadens utformning inte tillåter att kärlet placeras externt måste extra försiktighet iakttas vid hantering av det flytande kvävet, och en detaljerad riskbedömning måste utföras, som omfattar övervaknings- och extraktionssystem.
NR 2 Ventilation
Alla kryogena rum måste vara välventilerade, med utsugssystem för att förhindra kvävgasuppbyggnad och skydda mot syrebrist, vilket minimerar risken för kvävning. Ett sådant system måste vara lämpligt för en kryogent kall gas och kopplat till ett övervakningssystem för syrebrist för att detektera när syrenivån sjunker under 19,5 procent, i vilket fall det kommer att initiera en ökning av luftväxlingshastigheten. Utsugskanaler bör placeras på marknivå medan utarmningssensorer måste placeras cirka 1 meter över golvnivån. Exakt placering bör dock bestämmas efter en detaljerad platsundersökning, eftersom faktorer som rummets storlek och layout kommer att påverka den optimala placeringen. Ett externt larm bör också installeras utanför rummet, som ger både ljud- och visuella varningar för att indikera när det är osäkert att gå in.
NR 3 Personlig säkerhet
Vissa kliniker kan också välja att utrusta anställda med personliga syrgasmonitorer och använda ett partnersystem där personer endast kommer in i kryogena rummet parvis, vilket minimerar den tid en enda person vistas i rummet åt gången. Det är företagets ansvar att utbilda anställda om kylförvaringssystemet och dess utrustning, och många väljer att låta anställda genomgå onlinekurser i kvävesäkerhet. Personalen bör bära lämplig personlig skyddsutrustning (PPE) för att skydda sig mot kryogena brännskador, inklusive ögonskydd, handskar/handskar, lämpliga skor och laboratorierock. Det är viktigt att all personal genomgår första hjälpen-utbildning i hur man hanterar kryogena brännskador, och det är idealiskt att ha ljummet vatten i närheten för att skölja av huden om en brännskada har inträffat.
NR 4 Underhåll
Ett tryckkärl och en LN2-behållare har inga rörliga delar, vilket innebär att ett grundläggande årligt underhållsschema är allt som krävs. Inom detta bör kryogenslangens skick kontrolleras, liksom eventuella nödvändiga byten av säkerhetsventiler. Personalen bör kontinuerligt kontrollera att det inte finns några frostytor – vare sig på behållaren eller på matarkärlet – som kan tyda på ett problem med vakuumet. Med noggrant beaktande av alla dessa faktorer och ett regelbundet underhållsschema kan tryckkärl hålla i upp till 20 år.
Slutsats
Att säkerställa säkerheten i en fertilitetskliniks kryoförvaringsrum där LN2 används är av yttersta vikt. Även om den här bloggen har beskrivit olika säkerhetsaspekter är det viktigt att varje klinik genomför sin egen interna riskbedömning för att hantera specifika krav och potentiella faror. Att samarbeta med experter inom kylförvaring, såsom Haier Biomedical, är avgörande för att effektivt och säkert möta kryoförvaringsbehoven. Genom att prioritera säkerhet, följa bästa praxis och samarbeta med betrodda yrkesverksamma kan fertilitetskliniker upprätthålla en säker kryoförvaringsmiljö, vilket skyddar både personal och livskraften hos värdefulla reproduktionsmaterial.
Referenser
1. Uppförandekoder - BCGA. Hämtad 18 maj 2023. https://bcga.co.uk/pubcat/codes-of-practice/
2. Praktikkod 45: Biomedicinska kryogena lagringssystem. Design och drift. British Compressed Gases Association. Publicerad online 2021. Åtkomst 18 maj 2023. https://bcga.co.uk/wp-
3.innehåll/uppladdningar/2021/11/BCGA-CP-45-Original-05-11-2021.pdf
4. Praktikkod 36: Förvaring av kryogen vätska i användarnas lokaler. British Compressed Gases Association. Publicerad online 2013. Hämtad 18 maj 2023. https://bcga.co.uk/wp-content/uploads/2021/09/CP36.pdf
Publiceringstid: 1 februari 2024
