Flytande kvävetankar är en allmänt använda lagringsanordning inom biomedicin, jordbruksvetenskap och industri. Dessa tankar kan användas på två sätt: ångfaslagring och flytande faslagring, var och en med sina unika fördelar och nackdelar.
I. Fördelar och nackdelar med lagring i ångfas i tankar med flytande kväve:
Lagring i ångfas innebär att flytande kväve omvandlas till ett gasformigt tillstånd som lagras i tanken.
Fördelar:
a. Bekvämlighet: Lagring i ångfas eliminerar oro kring avdunstning och temperaturkontroll av flytande kväve, vilket gör operationen enklare och bekvämare.
b. Säkerhet: Eftersom flytande kväve är i gasform minimeras risken för vätskeläckage, vilket ökar säkerheten.
c. Mångsidighet: Ångfaslagring är lämplig för lagring av ett stort antal prover, såsom biologiska prover och jordbruksfrön.
Nackdelar:
a. Avdunstningsförlust: På grund av den höga avdunstningshastigheten för flytande kväve kan långvarig lagring i ångfas leda till kväveförlust, vilket ökar driftskostnaderna.
b. Begränsad lagringstid: Jämfört med lagring i vätskefas har lagring i ångfas en kortare provförvaringstid.
II. Fördelar och nackdelar med lagring av flytande fas i tankar med flytande kväve:
Flytande faslagring innebär direkt lagring av flytande kväve i tanken.
Fördelar:
a. Högdensitetslagring: Flytande faslagring kan lagra en stor volym flytande kväve i ett mindre utrymme, vilket ökar lagringstätheten.
b. Långtidskonservering: Jämfört med ångfaslagring kan lagring i vätskefas bevara prover under längre tid, vilket minskar provförlusten.
c. Lägre lagringskostnad: Lagring i vätskefas är relativt mer kostnadseffektivt jämfört med lagring i ångfas.
Nackdelar:
a. Temperaturkontroll: Strikt temperaturkontroll krävs för lagring i vätskefas för att förhindra överdriven avdunstning och frysning av provet.
b. Säkerhetsrisker: Förvaring i flytande fas innebär direktkontakt med flytande kväve, vilket medför risker för kväveläckage och brännskador, vilket kräver särskild uppmärksamhet vid säkerhetsrutiner.
III. Tillämpningar av lagring i vätskefas och ångfas:
Lagring i vätskefas och ångfas tjänar olika syften i olika tillämpningar.
Tillämpningar av lagring i vätskefas:
a. Biomedicin: Flytande faslagring används ofta inom biomedicin för att bevara biologiska prover, celler, vävnader etc., vilket stöder medicinsk forskning och diagnostik.
b. Jordbruksbiologi: Jordbruksforskare använder lagring i flytande fas för att bevara viktiga frön, pollen och frysta embryon, vilket skyddar grödors genetiska resurser och förbättrar sorter.
c. Vaccinförvaring: Flytande fasförvaring är en vanlig metod för att bevara vacciner, vilket säkerställer deras långsiktiga stabilitet och effektivitet.
d. Bioteknik: Inom bioteknik används lagring i flytande fas för att bevara genbanker, enzymer, antikroppar och andra viktiga biologiska reagens.
Tillämpningar av ångfaslagring:
a. Cellkulturlaboratorier: I cellkulturlaboratorier är ångfaslagring lämplig för korttidslagring av cellinjer och cellkulturer.
b. Tillfällig provförvaring: För tillfälliga prover eller de som inte kräver långtidsförvaring, erbjuder ångfasförvaring en snabb och bekväm förvaringslösning.
c. Experiment med låga kylkrav: För experiment med mindre stränga kylkrav är ångfaslagring ett mer ekonomiskt val.
Flytande kvävetankar med lagring i ångfas och vätskefas har sina för- och nackdelar. Valet mellan lagringsmetoder beror på specifika tillämpningsscenarier och krav. Lagring i vätskefas är lämplig för långtidslagring, lagring med hög densitet och scenarier med högre ekonomiska krav. Å andra sidan är lagring i ångfas mer bekväm, lämplig för tillfällig lagring och scenarier med lägre kylbehov. I praktiska tillämpningar kommer valet av lämplig lagringsmetod baserat på provets egenskaper och lagringsbehov att bidra till förbättrad arbetseffektivitet och provkvalitet.
Publiceringstid: 10 december 2023
