Tankar för flytande kväve är allmänt använda lagringsanordningar inom biomedicin, jordbruksvetenskap och industri.Dessa tankar kan användas genom två metoder: ångfaslagring och vätskefaslagring, var och en med sina unika fördelar och nackdelar.
I. Fördelar och nackdelar med ångfaslagring i tankar med flytande kväve:
Lagring i ångfas innebär att flytande kväve omvandlas till ett gasformigt tillstånd som lagras i tanken.
Fördelar:
a.Bekvämlighet: Lagring i ångfas eliminerar oro för avdunstning och temperaturkontroll av flytande kväve, vilket gör operationen enklare och bekvämare.
b.Säkerhet: Eftersom flytande kväve är i ett gasformigt tillstånd minimeras risken för vätskeläckage, vilket ökar säkerheten.
c.Mångsidighet: Lagring i ångfas är lämplig för lagring av ett stort antal prover, såsom biologiska prover och jordbruksfrön.
Nackdelar:
a.Avdunstningsförlust: På grund av den höga avdunstningshastigheten för flytande kväve kan långvarig lagring av ångfas leda till kväveförlust, vilket ökar driftskostnaderna.
b.Begränsad lagringstid: Jämfört med vätskefaslagring har ångfaslagring en kortare provkonserveringstid.
II.Fördelar och nackdelar med vätskefaslagring i tankar med flytande kväve:
Lagring i flytande fas innebär att man direkt lagrar flytande kväve i tanken.
Fördelar:
a.Lagring med hög densitet: Lagring i flytande fas kan lagra en stor volym flytande kväve i ett mindre utrymme, vilket ökar lagringstätheten.
b.Långtidskonservering: Jämfört med lagring i ångfas, kan vätskefaslagring bevara prover under en längre tid, vilket minskar provförlusten.
c.Lägre lagringskostnad: vätskefaslagring är relativt mer kostnadseffektiv jämfört med ångfaslagring.
Nackdelar:
a.Temperaturkontroll: Strikt temperaturkontroll krävs för vätskefaslagring för att förhindra överdriven avdunstning och provfrysning.
b.Säkerhetsrisker: Lagring i flytande fas innebär direktkontakt med flytande kväve, vilket medför risker för kväveläckage och brännskador, vilket kräver särskild uppmärksamhet på säkerhetsprocedurer.
III.Tillämpningar av flytande fas och ångfaslagring:
Lagring av vätskefas och ångfas tjänar olika syften i olika applikationer.
Tillämpningar av vätskefaslagring:
a.Biomedicin: Lagring i flytande fas används i stor utsträckning inom biomedicin för att bevara biologiska prover, celler, vävnader etc., vilket stöder medicinsk forskning och diagnostik.
b.Jordbruksbiologi: Jordbruksforskare använder flytande faslagring för att bevara viktiga frön, pollen och frysta embryon, skydda grödans genetiska resurser och förbättra sorter.
c.Vaccinförvaring: Förvaring i flytande fas är en vanlig metod för att bevara vacciner, vilket säkerställer deras långsiktiga stabilitet och effektivitet.
d.Bioteknik: Inom bioteknik används flytande faslagring för att bevara genbanker, enzymer, antikroppar och andra väsentliga biologiska reagens.
Tillämpningar av ångfaslagring:
a.Cellodlingslaboratorier: I cellodlingslaboratorier är ångfaslagring lämplig för korttidsförvaring av cellinjer och cellkulturer.
b.Tillfällig provlagring: För tillfälliga prover eller de som inte kräver långtidskonservering, ger ångfaslagring en snabb och bekväm förvaringslösning.
c.Experiment med låga kylkrav: För experiment med mindre stränga kylkrav är ångfaslagring ett mer ekonomiskt val.
Tankar för flytande kväve med ångfas- och vätskefaslagring har var och en sina för- och nackdelar.Valet mellan lagringsmetoder beror på specifika tillämpningsscenarier och krav.Vätskefaslagring är lämplig för långtidslagring, högdensitetslagring och scenarier med högre ekonomiska krav.Å andra sidan är ångfaslagring bekvämare, lämplig för tillfällig lagring och scenarier med lägre kylbehov.I praktiska tillämpningar kommer valet av lämplig lagringsmetod baserat på provets egenskaper och lagringsbehov att bidra till förbättrad arbetseffektivitet och provkvalitet.
Posttid: 2023-10-10
